Värna trovärdigheten – utan att vara alltför försiktig

pärholmgren Pär Holmgren, meteorolog och författare, har skrivit artiklar och böcker för både barn och vuxna.
– Man måste våga sticka ut hakan och våga stå för att man skriver populärvetenskapligt. Professorn, forskarkollegorna och den nyfikne tioåringen varken kan eller vill ta till sig samma information. Därför ska de inte heller ha samma text. Svårare än så är det inte, säger Pär Holmgren.

När meteorologen och författaren Pär Holmgren var klar med sin utbildning var han ”100 procent naturvetare” med siktet inställt på att doktorera. Efter några års forskning tog lusten att undervisa över och i dag är han en av landets mest lästa populärvetenskapliga författare och föreläsare.

– Min licentiatavhandling om numeriska modeller för beräkningar av exempelvis spridning av luftföroreningar är den enda vetenskapliga text jag har skrivit. Det mest populära med den är att titeln An Advection Algorithm and an Atmospheric Airflow Application är en allitteration.

Steget från den akademiska världen till Sveriges Television var, enligt Pär Holmgren, en slump:

– När erbjudandet kom var det omöjligt att avstå men från början var det tänkt som ett kul inhopp.

Det blev över 20 år – varav de flesta som chef.

I efterhand konstaterar han att jobbet som TV-meteorolog var en lysande introduktion till populärvetenskapen.

– Att vara meteorolog innebär att analysera numeriska värden i en dator. Att göra om det till populärvetenskap innebär att sålla bort allt som gemene man inte är intresserad av och inte behöver veta. Och sedan presentera det som blir kvar på att sätt så att så många som möjligt förstår. Målgruppen är den stora skillnaden.

Målgruppen är skillnaden
Den nya inriktningen har sedan dess lett till drygt tio böcker plus uppdrag som krönikör i Aftonbladet och bloggare för SMHI. Han är också en flitigt anlitad föreläsare med inriktning på hållbarhets- och klimatfrågor.

År 2010 startade han ett eget förlag som bland annat ger ut populärvetenskaplig litteratur.

För att bli begriplig såväl i TV-studion som i föreläsningar valde Pär Holmgren att ha sina föräldrar som målgrupp.

– Både mamma och pappa arbetade på Posten. De hade ingen lång utbildning, men är normalt intresserade och allmänbildade, så jag tänkte att om de förstår gör nog de flesta andra det också.

När det gäller böckerna har målgruppen varierat. Den första boken var ett beställningsjobb på läroboken Fakta om väder och klimat år 2001.

– Det fungerade jättebra eftersom min äldsta dotter var i den åldern just då.

År 2008 ersattes den av Upptäck väder och klimat med grundskolan som målgrupp.

Det stora genombrottet kom år 2006 när Pär Holmgren och Claes Bernes blev nominerade till årets Augustpris för sin gemensamma bok Meteorologernas Väderbok. Ett lyckosamt samarbete med en ovanlig inledning:

– Claes arbetade på Naturvårdsverket och hade skrivit boken En varmare värld som jag tyckte var lysande. Men boken krävde mycket förkunskaper av läsaren så jag ringde jag upp Claes och sa: ”Du har skrivit världens bästa bok – men tyvärr kommer inte särskilt många att läsa den. Kan vi inte skriva något ihop?”.

”Med rätt att undervisa”
På senare har Pär Holmgren fått flera prestigefyllda utmärkelser för sin förmåga att åskådliggöra vetenskap för en bred publik. Sedan 2012 är han också hedersdoktor vid Uppsala universitet ”med rätt att undervisa”.

För några år sedan antog han utmaningen att skriva texten till en illustrerad berättelse om väder och klimat för barn. År 2011 kom Torstens resa ut i vida världen med målgruppen 6-9 åringar. Året därpå kom uppföljaren Torstens resa in i vattnets värld. Innehållet i böckerna om den 7-årige Torsten bygger på illustrationer av Moa Lundholm.

Till den första boken skrev han 10 000 tecken till 20 bilder, vilket visade sig vara för mycket.

– När jag läste på bibliotek märkte jag att barnen tröttnade. I boken om vatten fick det därför räcka med 8 000 tecken.

Pär Holmgren tycker om att arbeta med givna ramar och fasta format. Ju mer detaljerat desto bättre; antal tecken, sidor, figurer, bilder och avgränsningar i innehållet. Först när detta är klart är det dags att börja detaljskriva.

– Det är inte roligt att ha jobbat med detaljerna i ett långt avsnitt som sedan inte ska vara med i slutversionen. Och det är absolut inte effektivt.

Oavsett hur uppdraget ser ut tycker Pär Holmgren att skrivandet är en rolig utmaning. Men han betonar också vikten av att ha en bra redaktör vid sin sida.

– Få forskare och akademiker är utbildade kommunikatörer eller har den erfarenhet som jag hade fått efter alla år på SVT. Den tiden övertygade mig också om värdet av att kombinera fakta med underhållning.

Ett sätt att komma igång kan vara att skriva tillsammans med någon som man tycker om och respekterar.

– I väderboken delade Claes och jag upp boken och skrev fem kapitel var. Efter hand som arbetet växte fram läste vi varandras texter och jämkade samman språket så att läsaren inte skulle märka vem som hade skrivit vad.

Ett annat hjälpmedel är att bestämma målgruppen tidigt så att innehållet inte blir för spretigt

Men Pär Holmgren har inte bara skrivit långa texter som publicerats i böcker. Sommaren 2010 var han väderkrönikör på Aftonbladet med uppdrag att skriva tre texter i veckan, en om klimat, en dagsaktuell och en allmän om väder. Två somrar senare bloggade han om väder och klimat för SMHI.

En liknelse eller en klurighet
Oavsett om texten ska bli en bok eller ett kort blogginlägg följer hans skrivprocess samma princip. Förutom avgränsningar vad gäller målgrupp, omfång och lämningstid måste varje text ha en tydlig ingång och en bra avrundning. Helst vill han också gärna hitta en liknelse eller någon annan klurighet att hänga upp budskapet kring.

– Om det är möjligt vill jag ha så mycket tid att texten hinner mogna innan jag lämnar den ifrån mig. En kort text som ska vara klar samma dag börjar jag skriva på förmiddagen för att sedan göra något annat. Under tiden kommer jag förhoppningsvis på en liknelse eller anekdot som jag kan peta in. När jag läser texten igen ser jag också lättare sådant som bör strykas.

Ett uppdrag med en given form underlättar också arbetsdisciplinen.

– Att veta vad jag ska göra och varför gör det lättare att hålla lämningstiden. När det gäller egna idéer sticker tanken lätt iväg, vilket gör att det extra viktigt att ägna mycket tid åt disposition, avgränsningar, målgrupp, syfte och innehåll.

Läsaren ska dra slutsatserna
För att förklara väderfenomen är det viktigt att förstå helheten. Det var den drivkraften som ledde fram till dagens klimatengagemang. Men trots att Pär Holmgren inte är rädd för att uttrycka sina åsikter bygger hans böcker på vetenskapliga fakta. Enligt egen uppgift använder han bara ordet ”jag” två gånger i hela väderboken. Och det gör han i det kapitlet som beskriver jobbet på SVT.

– Jag använder ofta exempel från min egen vardag – så kallad storytelling – när jag pratar och vet att det fungerar.

Men det är svårt och balansgången hårfin.

– En risk är att alltför mycket närvaro kan skapar ett avstånd till läsaren. En annan risk är att texten blir argumenterande. En populärvetenskaplig text fungerar bäst om läsaren får så mycket information att hon kan dra sina egna slutsatser.

Några väl kända exempel på storytelling som fungerar kan hämtas från programmet Sommar i P1 år 2006 då Pär Holmgren förutspådde att de fiktiva barnbarnen inte skulle kunna åka skidor i Mälardalen och gestaltade det faktum att temperaturzonerna i genomsnitt flyttar sig norrut med storleksordningen en meter i timmen med orden: ”det är oerhört snabbt för den som sitter fast i marken med sina rötter”.

Aktuella exempel är när Pär Holmgren berättar om sin första resa till Arktis som tog honom längre norrut än han någonsin hade varit.

– När jag tillägger att inte heller båten M/S Origo hade varit längre norrut eftersom isen hade smält sedan förra resan brukar de flesta åhörare kvickna till. 

En annan sådan berättelse är att Pärs föräldrar tillhörde den sista generation som föddes utan giftiga kemikalier i kroppen, medan hans egna barn tillhör den första generationen som föds av en mamma med giftiga kemikalier i kroppen. En berättelse som leder fram till att barn som föds i västvärlden idag har ungefär 200 kemikalier i kroppen.

Att använda sig själv i texten kräver ett visst mod.

Rubrikerna Snön på väg att försvinna för alltid och Golfströmmen har stannat är några exempel där Pär Holmgren har blivit rejält misstolkad.

Den första rubriken hamnade i tidningen då han vid en föreläsning i Hedemora spekulerade i att Vasaloppet kanske inte skulle kunna genomföras i sin nuvarande form varje år fram till sitt 100-årsjubileum år 2022.

Den andra rubriken publicerades då han kommenterade en brittisk forskare som i sin tur hade noterat att Golfströmmen inte var lika intensiv som tidigare.

– I texten höll jag med forskaren om att indikationerna var alldeles för svaga för att kunna dra några generella slutsatser, men det budskapet gick inte fram till den person som skrev rubriken.

När detta hände var Pär Holmgren luttrad och van att hantera missförstånd.

– Jag var dessutom så frustrerad över att klimatfrågan inte togs på allvar att jag på ett sätt blev glad över rubriker som skakade om människor och fick dem att inse allvaret i klimatförändringen.

Undvik onödiga påhopp
För att vara på säkra sidan är han noga med att använda referenser även i populärvetenskapliga texter. För att slippa onödiga påhopp och felaktiga tolkningar är det också bra att redovisa avgränsningarna.

– Berätta vilken del du har valt ut ur ditt stora material och förklara varför. Om frågan är kontroversiell kan du också berätta att det finns andra som tycker annorlunda och varför du inte håller med dem. Då har du gett läsaren möjlighet att själv avgöra vad och vem hon vill lita på.

Det gäller att värna sin trovärdighet – utan att vara alltför försiktig.

– Man måste våga sticka ut hakan och våga stå för att man skriver populärvetenskapligt. Professorn, forskarkollegorna och den nyfikne tioåringen varken kan eller vill ta till sig samma information. Därför ska de inte heller ha samma text. Svårare än så är det inte.
Fotnot: Texten är en något förkortad version av en intervju publicerad i boken Skriv populärvetenskapligt, Liber förlag.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *