Stefan Jansson – Växtprofessorn som brinner för populärvetenskap

Forskares röster måste bli tydligare i den offentliga debatten – särskilt om den allmänna opinionen skiljer sig från de vetenskapliga rönen. Det anser Stefan Jansson vid för institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet. I våras var han en av föreläsarna när Umeå ordnade ett TED-event.  Ämnet var GMO, genetiskt modifierade organismer, se föreläsningen på youtube.

 

Stefan_Jansson kopia3Stefan Jansson är professor i växters cell- och molekylärbiologi och ägnar sig åt populärvetenskap av flera skäl. Dels för att få människor att bry sig om växters betydelse, dels för att det är hans ”förbaskade skyldighet” eftersom institutionens grundforskning till stor del är skattefinansierad. Men också för att det är roligt.

– Att skriva för en bred publik hjälper mig att sortera mina tankar även när jag föreläser. För att fånga läsarnas och lyssnarnas uppmärksamhet måste jag börja med det mest spännande. Det är stor skillnad mot det vetenskapliga skrivandet.

För fem år sedan bestämde han sig för att ägna i snitt en dag i veckan åt att sprida kunskap om växtforskning. Men det började tio år tidigare.

År 2000 skickade han ut sitt första pressmeddelande efter en vetenskaplig artikel om ”växternas säkerhetsventil i fotosyntesen” i Nature. Det ledde till en del publicitet, men det riktiga genomslaget kom efter en kort intervju i Aftonbladet under vinjetten Hur känns det idag då?.

– Vi fick plötsligt genomslag nationellt och jag bestämde mig då för att alltid fundera på en pressrelease eller populärvetenskaplig variant när vi publicerar en artikel.

Det publika arbetet ökade och till sist valde Stefan Jansson att bromsa.

– Den som publicerar mer populärvetenskap än vetenskapliga artiklar riskerar att tappa sin trovärdighet inom forskarvärlden. Dessutom tar det tid från själva forskningen.

Populärvetenskap värderas orimligt lågt

Idag uppmuntrar han studenter genom att föreläsa om sina erfarenheter och han uppmuntrar doktorander att skriva populärvetenskapligt genom att berätta att den hundrade artikeln går fortare att skriva än den första.

Men han hymlar inte med riskerna.

Även om han själv aldrig känt sig motarbetad, vet han att andra upplever det så, speciellt yngre kollegor. Som ledamot i flera av Vetenskapsrådets beredningsgrupper kan han inte heller erinra sig någon sökande som fått extra poäng för sitt populärvetenskapliga arbete

– Hur ska vi motivera någon ägna tid på forskningskommunikation om det inte premieras, undrar han.

Förra året blev han dubbelt prisbelönt för sitt populärvetenskapliga skrivande. Det var också första gången hans eget populärvetenskapliga arbete premierades ekonomiskt.

– Till skillnad mot andra är jag ändå lyckligt lottad som fått mycket positiv personlig feedback på vägen. Något som kan bero på att jag är en 56-årig professor – och man.

Debatten om GMO bygger sällan på vetenskapliga fakta

En konkret anledning till att Stefan Jansson numera avsätter tid åt populärvetenskap var den kontroversiella debatten om genetiskt modifierade organismer (GMO).

– Medan vi forskare är förvissade om att GMO inte är mer riskabla än grödor som tagits fram med andra växtförädlingstekniker, har den allmänna opinionen precis motsatt åsikt.

– Alla har rätt att tycka och uttrycka sin åsikt men eftersom forskarnas röster inte var högst jag gav mig in i debatten för att sprida kunskap. Det är helt enkelt vår uppgift.

För att skapa balans i debatten om kontroversiella ämnen som GMO förespråkar han bland annat att svenska forskningsfinansiärer gemensamt skapar någon form av Science Media Center som aktivt kan informerar om fakta som stöds av forskning. Sådana finns redan i till exempel Storbritannien.

stefan_2Varför blir löven gula och röda på hösten?

Men Stefans Janssons populärvetenskapliga arbete handlar inte bara om GMO.

Fotosyntes och höstlöv är två stora forskningsområden och forskargruppen är ensam i världen om att försöka ta reda på hur och varför löven ändrar färg på hösten.

– Det är jätteroligt att söka svaret på en fråga som de flesta har funderat över. Ämnet gör också att jag ”målar med bredare penseldrag” även i mitt vetenskapliga skrivande, säger Stefan Jansson och berättar att han till exempel lyckats få med ett avsnitt av Monty Python i referenslistan i en artikel.

År 2015 fick Stefan Jansson både ta emot Scandinavian Plant Physiology Society Popularization Prize och Baltics Samverkanspris med populärvetenskaplig inriktning.

Juryns motivering

”Stefan Jansson tilldelades Baltics Samverkanspris med populärvetenskaplig inriktning 2015 för sitt oförtröttliga arbete för att begripliggöra komplicerade vetenskapliga frågor och samband för en bredare allmänhet.

Stefans populärvetenskapliga insatser imponerar både när det gäller omfattning och bredd. Stadigt förankrad i forskningen rör han sig ledigt mellan olika forum och målgrupper, alltifrån att engagera tusentals skolelever i forskning kring trädens höstlövsutveckling (”Höstförsöket” 2013) till att delta i politiskt kontroversiella debatter om t.ex. genetiskt modifierade organismer.

Han har skrivit populärvetenskapliga böcker och skolmaterial och medverkar ofta i radio, TV, tidningar och bloggar, men också på forskartorg och föreläsningar för alltifrån pensionärer till skolklasser. Han bidrar därmed både med specifik sakkunskap i viktiga samhällsfrågor och till att långsiktigt öka intresset och förståelsen för vetenskap hos allmänheten.”

One thought on “Stefan Jansson – Växtprofessorn som brinner för populärvetenskap

  1. Instämmer till fullo! Jag har länge hävdat att vi måste tala om vår forskning så att gemene man förstår. Snärjer vi oss med ett språk som bara är förståeligt inom vår verksamhet når vi långt färre än om vi lär oss att prata så grannen kan få ett hum om vad vi gör!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *