Klimatpodden – en podd där kunskap och forskning får utrymme

Ragnhild Larsson är journalist och storyteller. För fyra år sedan bestämde hon sig för att starta en podd om en fråga som oroade henne allt mer – klimatet. Nu är Klimatpodden etablerad och har haft en rad ledande forskare och debattörer som gäster. En podd är en bra kanal för att prata om komplexa frågor, konstaterar hon. Läs Ragnhilds råd om poddar.

Foto: Emelie Asplund

Ragnhild Larsson har sopsorterat, ätit ekologisk mat och försökt att leva på ett allmänt hållbart sätt under lång tid. Men för några år sen kände hon att det inte räckte.

– När rosorna blommade i min trädgård i november var det vackert men obehagligt. För varje dag växte insikten om att vi står inför en akut klimatkris, säger Ragnhild Larsson.

Hon ville fördjupa sig i frågan med hjälp av sin journalistiska kompetens och poddformatet lockade.

– Där finns ett utrymme för samtal om frågor som är svåra att skildra på två minuter. I en podd får man prata till punkt, säger Ragnhild Larsson.

Podden ger också plats både för fakta och känslor.

– Vi vet att enbart fakta räcker inte, om det hade räckt hade klimatkrisen varit löst för länge sedan. Vi behöver personliga berättelser, säger hon.

Hittills har ett 60-tal avsnitt av podden producerats. Innehållet är brett och Ragnhild Larsson har intervjuat bland andra debattörer, aktivister och forskare.

Hon arbetar också på uppdrag av Göteborgs universitet och har lång erfarenhet av forskningskommunikation. Frågan om forskningskommunikation har blivit allt mer aktuell de senaste åren, bland annat i samband med diskussioner om faktaresistens och myter som får stort genomslag i sociala medier.

Hur tänker du för att göra forskning begriplig?
– I podden tycker jag att det är avgörande att forskarna är lite personliga. Jag vill veta varför de forskar om det de gör, och vilka drivkrafter de har, säger Ragnhild Larsson.

I Klimatpodden finns flera exempel på sådana forskarintervjuer.

– Forskare som jag har intervjuat berättar om vad som har fått dem att engagera sig och vad de gör i vardagen. Det kan handla om att alltid åka tåg istället för att flyga till exempel, säger hon.

Ragnhild Larsson arbetar förutom som journalist också med storytelling, en metod för att göra frågor begripliga. Där ingår klassiska sätt att bygga upp en berättelse.

– Det handlar om att skapa en konkret och personlig berättelse. Den innehåller klassiska komponenter till exempel att det finns en konflikt i historien, säger hon.

Metoden är ett medvetet val.
– Det är lätt att tycka att det borde räcka att lägga fram fakta. Men hjärnforskningen visar att det inte gör det, vilket förstås kan kännas lite deppigt. Då får man istället tänka på att försöka aktivera fler delar av hjärnan och även väcka känslor, säger hon.

Att det finns utrymme för längre resonemang är också viktigt, enligt Ragnhild Larsson som gärna skulle se fler poddar om forskning.

– Det är ett bra komplement till annan kommunikation. Jag tror att många uppskattar att det finns utrymme för ett lite längre samtal och fler nyanser.

Ragnhild Larssons sju råd till andra som vill göra podd om forskning
• Utgå från ditt eget intresse. Vad vill du veta? Varför är ämnet viktigt? Varför ska lyssnarna bry sig?
• Ta ner faktainnehållet till en konkret nivå, precis som i annan forskningskommunikation.
• Fråga efter forskarnas drivkrafter och vad som är det övergripande målet. Sätt in den aktuella forskningen i ett större sammanhang.
• Var personlig. Det blir intressantare och är också naturligare när man pratar än när man skriver.
• Redigera varsamt. Ofta kan det vara fint att ha med pauser när någon funderar.
• Fundera igenom blandningen av gäster. Hitta en bra blandning av kvinnor, män och olika åldrar.
• Kör igång. Komplicera inte arbetet – det finns bra redigeringsprogram och enkel utrustning som går att använda i början.